Det är jävligt upp och ner nu, emotionell bergochdalbana. Slogs vid middagen av en så stor avsky mot allting att jag var tvungen att gå därifrån. Nu är jag på väg hem, och känner hur klumpen i halsen växer sig större för varje hållplats bussen passerar. Kan inte förklara hur det känns, för jag vet inte riktigt själv.